Arkitektur - hus
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen arkitektur - hus relaterar till syftet med ämnet arkitektur, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Kunskaper om kulturarvet i den byggda miljön.
- Kunskaper om byggplaneringsprocessen.
- Förmåga att granska förändringsförslag inom byggnads- och samhällsplaneringsområdet.
- Förmåga att utforma förslag inom byggnads-, planerings- och förändringsprojekt med tanke på funktion, ekonomi, estetik, teknik och hållbarhet.
- Förmåga att använda arkitekturens begrepp, uttryckssätt och verktyg för att beskriva, tolka, värdera och analysera den byggda miljön.
- Förmåga att presentera egna förslag.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen arkitektur - hus.
- Arkitektur- och samhällsbyggnadshistoria, både nationellt och internationellt.
- Den omgivande miljön och dess arkitektur.
- Platsens förutsättningar, innefattande även den historiska och estetiska dimensionen, vid planering av nya byggnader.
- Relevanta lagar och andra bestämmelser, planinstrument och handläggningsprocessen för den byggda miljön.
- Ritningar, planer och modeller som används i byggplaneringsprocessen.
- Gestaltning av byggnader.
- Planering, avgränsning, genomförande och redovisning av arkitekturuppgifter.
- Tekniker, verktyg och uttryckssätt för att beskriva och gestalta den byggda miljön och ge förslag till förändringar.
- Digitala ritprogram, till exempel cad (computer aided design).
- Sambanden mellan form, funktion och teknik.
- Byggmaterial och hållbara byggtekniska lösningar samt enkel livscykelanalys.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen arkitektur - hus.
Eleven redogör översiktligt för hur arkitektur och samhällsbyggande genom tiderna påverkar och har påverkats av sitt sociala och kulturella sammanhang.
I redogörelsen ger eleven exempel på olika typer av arkitektur genom tiderna och beskriver översiktligt vad som kännetecknar de olika typerna.
Eleven redogör översiktligt för byggplaneringsprocessen samt värderar med enkla omdömen förändringsförslag inom byggnads- och samhällsplaneringsområdet.
Eleven redogör utförligt för hur arkitektur och samhällsbyggande genom tiderna påverkar och har påverkats av sitt sociala och kulturella sammanhang.
I redogörelsen ger eleven exempel på olika typer av arkitektur genom tiderna och beskriver utförligt vad som kännetecknar de olika typerna.
Eleven redogör utförligt för byggplaneringsprocessen samt värderar med nyanserade omdömen förändringsförslag inom byggnads- och samhällsplaneringsområdet.
Elevens värdering bygger på en enkel konsekvensanalys.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur arkitektur och samhällsbyggande genom tiderna påverkar och har påverkats av sitt sociala och kulturella sammanhang.
I redogörelsen ger eleven exempel på olika typer av arkitektur genom tiderna och beskriver utförligt och nyanserat vad som kännetecknar de olika typerna.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för byggplaneringsprocessen samt värderar med nyanserade omdömen förändringsförslag inom byggnads- och samhällsplaneringsområdet.
Elevens värdering bygger på en utförlig konsekvensanalys.
Eleven planerar, organiserar och genomför i samråd med handledare förslag inom byggnads-, planerings- och förändringsprojekt.
Under arbetet anpassar eleven i samråd med handledare sin process till eventuella nya förutsättningar.
Resultatet är tillfredsställande med tanke på funktion, ekonomi, estetik, teknik och hållbarhet.
Eleven utvärderar sitt arbete och resultat med enkla omdömen.
Dessutom gör eleven en enkel jämförelse av sitt eget arbete med andras när det gäller funktion, ekonomi, estetik, teknik och hållbarhet.
Eleven planerar, organiserar och genomför efter samråd med handledare förslag inom byggnads-, planerings- och förändringsprojekt.
Under arbetet anpassar eleven efter samråd med handledare sin process till eventuella nya förutsättningar.
Resultatet är tillfredsställande med tanke på funktion, ekonomi, estetik, teknik och hållbarhet.
Eleven utvärderar sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen.
Dessutom gör eleven en välgrundad jämförelse av sitt eget arbete med andras när det gäller funktion, ekonomi, estetik, teknik och hållbarhet.
Eleven planerar, organiserar och genomför efter samråd med handledare förslag inom byggnads-, planerings- och förändringsprojekt.
Under arbetet anpassar eleven efter samråd med handledare sin process till eventuella nya förutsättningar.
Resultatet är gott med tanke på funktion, ekonomi, estetik, teknik och hållbarhet.
Eleven utvärderar sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras.
Dessutom gör eleven en välgrundad och nyanserad jämförelse av sitt eget arbete med andras när det gäller funktion, ekonomi, estetik, teknik och hållbarhet.
Eleven använder med viss säkerhet begrepp, uttryckssätt och verktyg som används inom kunskapsområdet för att åskådliggöra sina tankar och idéer.
Dessutom använder eleven med viss säkerhet olika presentationstekniker, såväl manuella som digitala.
Eleven använder med viss säkerhet begrepp, uttryckssätt och verktyg som används inom kunskapsområdet för att åskådliggöra sina tankar och idéer.
Dessutom använder eleven med viss säkerhet olika presentationstekniker, såväl manuella som digitala.
Eleven motiverar utförligt sina val av presentationstekniker.
Eleven använder med säkerhet begrepp, uttryckssätt och verktyg som används inom kunskapsområdet för att åskådliggöra sina tankar och idéer.
Dessutom använder eleven med säkerhet olika presentationstekniker, såväl manuella som digitala.
Eleven motiverar utförligt och nyanserat sina val av presentationstekniker.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."