Rit- och mätningsteknik
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen rit- och mätningsteknik relaterar till syftet med ämnet byggproduktionsledning, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Kunskaper om geodesins grundbegrepp samt om utsättning och inmätning av hus, vägar och anläggningar. Kunskaper om mätmetoder beträffande fukt, akustik, lufttäthet och energiegenskaper.
- Förmåga att planera och organisera mätningstekniska uppgifter i ett byggprojekt samt att tolka och använda tekniska ritningar.
- Kunskaper om olika dokument som används i byggprocessen samt om deras kopplingar till AMA-systemet (allmän material- och arbetsbeskrivning). Kunskaper om ritningar för bygg- och anläggningsprojekt.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen rit- och mätningsteknik.
- Geodesins grundbegrepp, till exempel satellitmätning, kartprojektioner, stomnät, transformationer, plan- och höjdmätning.
- Praktisk utsättning och inmätning av byggnader, vägar och anläggningar.
- Bygg- och utsättningstoleranser.
- Felteori och toleranskrav inom bygg- och anläggningsbranschen.
- Begrepp som används inom kunskapsområdet, till exempel kartprojektion, två- och tredimensionella system, höjdsystem, höjdmätning, planmätning, polygontåg, areaberäkning, utsättning, geoiden, landhöjning, fukthalt, fuktkvot, ljudnivå, ljuddämpning, temperatur och värmemotstånd.
- Beskrivningsteknik. Slutproduktens beskrivning innefattande rambeskrivning, byggbeskrivning, rumsbeskrivning och markbeskrivning kopplat till AMA-systemet (allmän material- och arbetsbeskrivning).
- Administrativa förutsättningar för ett bygg- eller anläggningsprojekt enligt AF-AMA (administrativa föreskrifter-allmän material- och arbetsbeskrivning).
- Ritteknik i cad och ritningsläsning - bygg, el, vvs.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen rit- och mätningsteknik.
Eleven redogör översiktligt för geodesins grundbegrepp samt principerna för utsättning och inmätning av hus, vägar och anläggningar.
I redogörelsen ger eleven enkla exempel på hur utsättning och inmätning genomförs i praktiken.
Eleven redogör utförligt för geodesins grundbegrepp samt principerna för utsättning och inmätning av hus, vägar och anläggningar.
I redogörelsen ger eleven välgrundade exempel på hur utsättning och inmätning genomförs i praktiken.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för geodesins grundbegrepp samt principerna för utsättning och inmätning av hus, vägar och anläggningar.
I redogörelsen ger eleven välgrundade och nyanserade exempel på hur utsättning och inmätning genomförs i praktiken.
Eleven planerar och organiserar i samråd med handledare mätningstekniska uppgifter i ett byggprojekt.
I arbetet överför eleven med viss säkerhet uppgifter från ritningar till praktiska markeringar.
Eleven planerar och organiserar i samråd med handledare mätningstekniska uppgifter i ett byggprojekt.
I arbetet överför eleven med viss säkerhet uppgifter från ritningar till praktiska markeringar.
Eleven planerar och organiserar efter samråd med handledare mätningstekniska uppgifter i ett byggprojekt.
I arbetet överför eleven med säkerhet uppgifter från ritningar till praktiska markeringar.
Eleven använder med viss säkerhet vanliga redskap som snörslå, tumstock och måttband.
Eleven använder med viss säkerhet vanliga redskap som snörslå, tumstock och måttband.
Eleven använder med säkerhet vanliga redskap som snörslå, tumstock och måttband.
Resultatet är tillfredsställande avseende toleranskrav, funktion och praktisk genomförbarhet.
Resultatet är gott avseende toleranskrav, funktion och praktisk genomförbarhet.
Resultatet är gott avseende toleranskrav, funktion och praktisk genomförbarhet.
Eleven redogör översiktligt för hur ett byggprojekt beskrivs med hjälp av olika dokument samt hur dessa är kopplade till byggbranschens beskrivningssystem AMA.
Dessutom redogör eleven översiktligt för grundläggande begrepp på ritningar för bygg- och anläggningsprojekt samt gör enkla reflektioner över hur informationen i ritningar används.
Eleven redogör utförligt för hur ett byggprojekt beskrivs med hjälp av olika dokument samt hur dessa är kopplade till byggbranschens beskrivningssystem AMA.
Dessutom redogör eleven utförligt för grundläggande begrepp på ritningar för bygg- och anläggningsprojekt samt gör välgrundade reflektioner över hur informationen i ritningar används.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur ett byggprojekt beskrivs med hjälp av olika dokument samt hur dessa är kopplade till byggbranschens beskrivningssystem AMA.
Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för grundläggande begrepp på ritningar för bygg- och anläggningsprojekt samt gör välgrundade och nyanserade reflektioner över hur informationen i ritningar används.
När arbetet är utfört utvärderar eleven sitt arbete och resultat med enkla omdömen.
Dessutom gör eleven en enkel jämförelse av sitt eget resultat med andras, när det gäller funktion och praktisk genomförbarhet.
När arbetet är utfört utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen.
Dessutom gör eleven en välgrundad jämförelse av sitt eget resultat med andras, när det gäller funktion och praktisk genomförbarhet.
När arbetet är utfört utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras.
Dessutom gör eleven en välgrundad och nyanserad jämförelse av sitt eget resultat med andras, när det gäller funktion och praktisk genomförbarhet.
Eleven använder med viss säkerhet begrepp och uttryckssätt som används inom kunskapsområdet för att åskådliggöra sina tankar och idéer.
Eleven använder med viss säkerhet begrepp och uttryckssätt som används inom kunskapsområdet för att åskådliggöra sina tankar och idéer.
Eleven använder med viss säkerhet begrepp och uttryckssätt som används inom kunskapsområdet för att åskådliggöra sina tankar och idéer.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."