Repertoar
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen repertoar relaterar till syftet med ämnet dansgestaltning, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Förmåga att analysera, tolka och gestalta olika typer av koreografiskt material, både individuellt och i grupp. Förmåga att använda danstekniska kunskaper i gestaltning.
- Förmåga att samarbeta och ta ansvar för både det egna och det gemensamma arbetet.
- Förmåga att ta initiativ, uttrycka idéer och omsätta dem i en konstnärlig process samt att reflektera över konstnärliga processer.
- Förmåga att analysera, diskutera och reflektera över egna, andra elevers och professionellas gestaltningar och koreografier.
- Kunskaper om de olika yrkesrollerna dansare, danslärare, repetitör och koreograf.
- Kunskaper om etiska förhållningssätt, arbetsmiljöfrågor samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt för konstnärliga processer och produktioner.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen repertoar.
- Olika metoder för inlärning av koreografiskt material. Instudering, tolkning, gestaltning och framförande av sedan tidigare färdig och framförd koreografi i form av både soloarbeten och grupparbeten.
- Koreografins estetiska utgångspunkter och förhållningssätt i förhållande till dansens formspråk, musik, rum, tyngd, flöde och publiken samt det sammanhang dansen presenteras i. Koreografins syn på kropp, genus och etnicitet samt det historiska och kulturella sammanhang där dessa aspekter ingår.
- Konstnärliga processer.
- Repetitionsarbete, koder och konventioner för repetitionsarbete och sceniskt arbete.
- Framförande av koreografi i ett sceniskt sammanhang.
- Begrepp och metoder för analys av gestaltningsarbete.
- Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen repertoar.
Eleven instuderar, memorerar och repeterar med adekvata metoder koreografiskt material samt använder i gestaltningar sin dansteknik i viss utsträckning på ett stilenligt sätt.
I gestaltningen tolkar eleven det koreografiska materialets förhållningssätt genom att använda ett i huvudsak korrekt formspråk, uttrycka musikens puls och spatialt hålla sin plats i rummet i relation till andra.
Eleven instuderar, memorerar och repeterar med adekvata metoder koreografiskt material samt använder i gestaltningar sin dansteknik på ett stilenligt sätt.
I gestaltningen tolkar eleven det koreografiska materialets förhållningssätt genom att använda ett korrekt formspråk, variera rörelseuttrycket, uttrycka musikens puls och dynamik och relatera till andra och spatialt anpassa sig till förändringar.
Eleven löser danstekniska problem i instuderingsarbetet genom att prova olika lösningar.
Eleven instuderar, memorerar och repeterar med adekvata metoder koreografiskt material samt använder i gestaltningar sin dansteknik på ett stilenligt och nyanserat sätt.
I gestaltningen tolkar eleven det koreografiska materialets förhållningssätt genom att använda ett korrekt formspråk, variera rörelseuttrycket, uttrycka musikens puls och dynamik med ett personligt uttryck och relatera till och spatialt anpassa sig till förändringar.
Eleven löser danstekniska problem i instuderingsarbetet genom att prova olika lösningar.
Eleven diskuterar översiktligt estetiska utgångspunkter och förhållningssätt för koreografi när det gäller dans och relationen till några av kategorierna musik, rum, tyngd, flöde och publik samt det sammanhang där dansen presenteras.
Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån koreografiska exempel, över i vilken tradition koreografins estetiska förhållningssätt ingår.
Eleven diskuterar utförligt estetiska utgångspunkter och förhållningssätt för koreografi när det gäller dans och relationen till flera av kategorierna musik, rum, tyngd, flöde och publik samt det sammanhang där dansen presenteras.
Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån koreografiska exempel, över i vilken tradition koreografins estetiska förhållningssätt ingår.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat estetiska utgångspunkter och förhållningssätt för koreografi när det gäller dans och relationen till flera av kategorierna musik, rum, tyngd, flöde och publik samt det sammanhang där dansen presenteras.
Dessutom resonerar eleven utförligt och nyanserat över i vilken tradition koreografins estetiska förhållningssätt ingår.
Eleven samarbetar med viss säkerhet med andra i konstnärliga processer där tolkning ingår.
I arbetet är eleven delaktig i lösningar som gemensamt för arbetet framåt och samverkar med viss säkerhet i gemensamt gestaltningsarbete.
Under repetitionsprocessen och vid sceniskt framträdande använder eleven med viss säkerhet sceniska koder och konventioner.
I arbetet samspelar eleven i viss utsträckning med andra under repetitioner och tar i det sceniska arbetet i samråd med handledare ansvar för sin egen utveckling fram till framträdandet inför publik.
Eleven samarbetar med viss säkerhet med andra i konstnärliga processer där tolkning ingår.
I arbetet är eleven delaktig i och tar initiativ till lösningar som gemensamt för arbetet framåt och samverkar med viss säkerhet i gemensamt gestaltningsarbete.
Under repetitionsprocessen och vid sceniskt framträdande använder eleven med säkerhet sceniska koder och konventioner.
I arbetet samspelar eleven med andra under repetitioner och tar i det sceniska arbetet ansvar genom att anpassa sin roll till helheten samt tar efter samråd med handledare ansvar för sin egen utveckling fram till framträdandet inför publik.
Eleven samarbetar med säkerhet med andra i konstnärliga processer där tolkning ingår.
I arbetet presenterar eleven utförligt och nyanserat idéer, är delaktig i och tar initiativ till lösningar som gemensamt för arbetet framåt och samverkar med säkerhet i gemensamt avancerat gestaltningsarbete.
Under repetitionsprocessen och vid sceniskt framträdande använder eleven med säkerhet sceniska koder och konventioner.
I arbetet samspelar eleven med andra under repetitioner och tar i det sceniska arbetet ansvar genom att anpassa sin roll till helheten samt tar efter samråd med handledare ansvar för sin egen utveckling fram till framträdandet inför publik.
Eleven gör enkla reflektioner över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet.
I sin reflektion använder eleven med viss säkerhet adekvata begrepp.
Eleven gör välgrundade reflektioner över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet.
I sin reflektion använder eleven med viss säkerhet adekvata begrepp.
Eleven gör välgrundade och nyanserade reflektioner över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet.
I sin reflektion använder eleven med säkerhet adekvata begrepp.
Eleven redogör även översiktligt för funktionen hos och relationen mellan de olika yrkesrollerna dansare, danslärare, repetitör och koreograf.
Dessutom redogör eleven översiktligt för lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt i relation till de valda koreografierna.
Eleven redogör även utförligt för funktionen hos och relationen mellan de olika yrkesrollerna dansare, danslärare, repetitör och koreograf.
Dessutom redogör eleven utförligt för lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt i relation till de valda koreografierna.
Eleven redogör även utförligt och nyanserat för funktionen hos och relationen mellan de olika yrkesrollerna dansare, danslärare, repetitör och koreograf.
Dessutom redogör eleven utförligt för lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt i relation till de valda koreografierna.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."