Dansteknik 2
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen dansteknik 2 relaterar till syftet med ämnet dansteknik, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Kunskaper om koder och konventioner som används vid träning i dansteknikens olika genrer.
- Kunskaper om träningsprocessens olika delar samt förmåga att tillämpa dem för att utveckla danstekniska färdigheter. Förmåga att reflektera över sin egen kunskapsutveckling i dansteknik.
- Kunskaper om och färdigheter i att utföra dans inom minst två dansgenrer.
- Förståelse av hur kropp och dansrörelser måste förhålla sig till dansteknikens konventioner, riktningar i rummet, andra medverkande samt olika typer av rum och sammanhang.
- Kunskaper om musik och relationen till dans. Förmåga att genom dansen uppfatta och använda olika förhållningssätt till tid, dynamik och rytm.
- Kunskaper om anatomi och kompletterande träningsmetoder. Kunskaper om betydelsen av kontinuerlig träning och om hur den egna kroppen fungerar i träningssammanhang.
- Förmåga att använda begrepp och vokabulär inom olika dansgenrer och träningsmetoder.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen dansteknik 2.
- Teknikträningens koder och konventioner.
- Träningsprocessens olika delar, dvs. memorering av rörelser, kontinuerlig träning och arbete med placering samt sambandet mellan träningsprocessen och den danstekniska utvecklingen. Hur man kan följa sin egen kunskapsutveckling i dansteknik.
- Grundläggande dansteknik i två eller flera genrer samt fördjupat arbete med placering och hur den relaterar till dansteknik.
- Fördjupad träning av kroppsminnet. Rörelsevokabulär i relation till stildrag och tydlighet i rörelser, tid, rum, dynamik samt kvaliteter som relaterar till tyngd, flöde och energi. Rörelsernas förhållande till musikens fraser, takter och dynamik.
- Grundläggande träning av den spatiala förmågan i relation till den egna kroppen, andra medverkande och till användning av rummet.
- Fördjupning om dansens relation till och samspel med ljud, tystnad och olika typer av musik, levande och inspelad, utifrån genrernas konventioner. Hur man uppfattar fraser, taktarter och musikens dynamik.
- Fördjupade kunskaper om hur den egna kroppen fungerar.
- Fördjupad träning i koordination, rörlighet, styrka och koncentration.
- Sammansättning av enklare fraser och övningar enligt genrernas konventioner.
- Begrepp, till exempel rörelsefraser och musikaliska fraser, rörelsekvaliteter som tyngd, flöde och energi samt dansgenrernas vokabulär.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen dansteknik 2.
Eleven tillämpar med viss säkerhet de koder, konventioner och instruktioner som används vid färdighetsträningen.
I färdighetsträningen memorerar och utför eleven med viss säkerhet rörelser samt korrektioner av placering.
Eleven gör även enkla reflektioner över den egna kunskapsutvecklingen, framför allt vad gäller placering och användning av rörelsekvaliteter och rörelsernas relation till musikens fraser, taktarter och dynamik.
Eleven arbetar utifrån sina reflektioner i samråd med handledare för att förbättra sin dansteknik.
Eleven tillämpar med viss säkerhet de koder, konventioner och instruktioner som används vid färdighetsträningen.
I färdighetsträningen memorerar och utför eleven med viss säkerhet rörelser samt korrektioner av placering.
Eleven gör även välgrundade reflektioner över den egna kunskapsutvecklingen, framför allt vad gäller placering och användning av rörelsekvaliteter och rörelsernas relation till musikens fraser, taktarter och dynamik.
Eleven arbetar utifrån sina reflektioner efter samråd med handledare för att förbättra sin dansteknik.
Eleven tillämpar med säkerhet de koder, konventioner och instruktioner som används vid färdighetsträningen.
I färdighetsträningen memorerar och utför eleven med säkerhet rörelser samt korrektioner av placering.
Eleven gör även välgrundade och nyanserade reflektioner över den egna kunskapsutvecklingen, framför allt vad gäller placering och användning av rörelsekvaliteter och rörelsernas relation till musikens fraser, taktarter och dynamik.
Eleven arbetar utifrån sina reflektioner efter samråd med handledare för att förbättra sin dansteknik.
Eleven utför med viss säkerhet rörelsevokabulär som relaterar till kvaliteterna tyngd, flöde och energi.
I dansen utför eleven rörelsevokabulären med viss tydlighet i rörelser samt anpassar rörelsevokabulären till tid och rum med tillfredsställande resultat enligt genrernas grundläggande formspråk.
Dessutom redogör eleven översiktligt för skillnader mellan olika rörelsekvaliteter.
I dansen förhåller eleven med viss säkerhet spatialt den egna kroppen till genrernas konventioner, andra medverkande och olika typer av rum.
Dessutom följer eleven och anpassar med viss säkerhet dansens uttryck till musikens taktarter, fraser och dynamik.
Eleven undersöker med tillfredsställande resultat och utför med viss säkerhet rörelsevokabulär som relaterar till kvaliteterna tyngd, flöde och energi.
I dansen utför eleven rörelsevokabulären med viss tydlighet i rörelser samt anpassar rörelsevokabulären till tid och rum med tillfredsställande resultat enligt genrernas grundläggande formspråk.
Dessutom redogör eleven utförligt för skillnader mellan olika rörelsekvaliteter.
I dansen förhåller eleven med viss säkerhet spatialt den egna kroppen till genrernas konventioner, andra medverkande och olika typer av rum.
Dessutom undersöker samt följer och anpassar eleven med viss säkerhet dansens uttryck till musikens taktarter, fraser och dynamik.
Eleven undersöker med tillfredsställande resultat och utför med säkerhet rörelsevokabulär som relaterar till kvaliteterna tyngd, flöde och energi.
I dansen utför eleven rörelsevokabulären med viss tydlighet i rörelser samt anpassar rörelsevokabulären till tid och rum med gott resultat enligt genrernas grundläggande formspråk.
Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för skillnader mellan olika rörelsekvaliteter.
I dansen förhåller eleven med säkerhet spatialt den egna kroppen till genrernas konventioner, andra medverkande och olika typer av rum.
Dessutom undersöker och följer eleven samt anpassar med säkerhet dansens uttryck till musikens taktarter, fraser och dynamik.
Eleven utforskar i färdighetsträningen med tillfredsställande resultat hur den egna kroppen fungerar.
Dessutom redogör eleven utförligt för hur den egna kroppen fungerar.
Eleven tränar efter samråd med handledare koordination, rörlighet, styrka och koncentration.
Dessutom sätter eleven i samråd med handledare samman enklare fraser och övningar och använder med viss säkerhet rörelsevokabulär, tyngd, flöde och tid.
Eleven utforskar i färdighetsträningen med tillfredsställande resultat hur den egna kroppen fungerar.
Dessutom redogör eleven utförligt för hur den egna kroppen fungerar.
Eleven tränar efter samråd med handledare koordination, rörlighet, styrka och koncentration.
Dessutom sätter eleven efter samråd med handledare samman enklare fraser och övningar och använder med viss säkerhet rörelsevokabulär, tyngd, flöde och tid.
Elevenutforskar i färdighetsträningen med gott resultat hur den egna kroppen fungerar.
Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för hur den egna kroppen fungerar.
Eleven tränar efter samråd med handledarekoordination, rörlighet, styrka och koncentration.
Dessutom sätter eleven efter samråd med handledare samman enklare fraser och övningar och använder med viss säkerhet rörelsevokabulär, tyngd, flöde och tid.
Eleven använder med viss säkerhet grundläggande begrepp och vokabulär i redogörelser och danstekniska övningar.
Eleven använder med viss säkerhet grundläggande begrepp och vokabulär i redogörelser och danstekniska övningar.
Eleven använder med viss säkerhet grundläggande begrepp och vokabulär i redogörelser och danstekniska övningar.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."