Eurytmi 2
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen eurytmi 2 relaterar till syftet med ämnet eurytmi, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Förmåga att iaktta lexikala, språkliga och musikaliska rörelser och gester samt att använda eurytmiska grundelement.
- Förmåga att utveckla och gestalta autentiska rörelser och gester i multimodal gestaltning.
- Förståelse av principerna för eurytmiska grundelement i relation till utforskning av rörelsemöjligheter och konstnärliga uttryckssätt.
- Förmåga att interagera med andra, ta ansvar för både det egna och det gemensamma arbetet samt att välja och förhålla sig till olika former av instruktioner.
- Förmåga att omsätta idéer och intentioner i gestaltning och sceniskt framförande.
- Kunskaper om eurytmiska yrkesroller.
- Förmåga att kommunicera med publik.
- Förmåga att analysera, samtala om och reflektera över egna och andras gestaltningar och rörelseuttryck.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen eurytmi 2.
- Den egna rörelseförmågan i relation till lexikala språkliga och musikaliska rörelser och gester med betoning på arbetsprocesser och framförande.
- Metrik: rytm, rim, assonans.
- Tonarter: dur, moll, dissonans.
- Spatial orientering i ömsesidigt rörelseflöde.
- Gestaltningstekniker.
- Samarbete med andra och interaktion i arbetsprocesser med koreografiska formationer och formförvandlingar.
- Skapande i arbetsprocesser med betoning på egna idéer och intentioner, iakttagelser och uttrycksmöjligheter.
- Scenisk framställning.
- Etiska förhållningssätt, arbetsmiljöfrågor och lagar om upphovsrätt.
- Yrkesroller och funktioner: eurytmist, eurytmilärare, recitatör, musiker, ljussättare, kostymdesigner och producent.
- Reflektion över arbetsprocesser.
- Termer och begrepp inom eurytmi.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen eurytmi 2.
Eleven utför med viss säkerhet individuell gestaltning av samtliga lexikala ljudgester och tongester, med uttryck för respektive gesters rörelse, känsla och karaktär.
Dessutom utför eleven med viss säkerhet gestaltning av tankemässig, känslomässig och viljemässig gestik och koreografi i rörliga formationer både individuellt och i samarbete med andra.
Eleven utför med viss säkerhet individuell gestaltning av samtliga lexikala ljudgester och tongester, med systematiska uttryck för respektive gesters rörelse, känsla och karaktär.
Dessutom utför eleven med viss säkerhet gestaltning av tankemässig, känslomässig och viljemässig gestik och koreografi i rörliga formationer både individuellt och i samarbete med andra, samt förändrar sin gestaltning i proportion till ledsagande recitation och musik.
Eleven utför med säkerhet individuell gestaltning av samtliga ljudgester och tongester, med systematiska och personliga uttryck för respektive gesters rörelse, känsla och karaktär.
Dessutom utför eleven med säkerhet gestaltning av tankemässig, känslomässig och viljemässig gestik och koreografi i rörliga formationer både individuellt och i samarbete med andra, samt förändrar sin gestaltning i proportion till ledsagande recitation och musik.
Eleven gestaltar med viss säkerhet lexikala, språkliga och musikaliska skillnader genom att använda gestaltningstekniker för dur och moll, harmoni och dissonans, liksom för takt, rytm, melodi och intervall samt för rim, versmått och assonans, dynamiska hållningar och koreografiska strukturer.
Eleven utför egna kombinationer av några ljudgester och tongester.
Dessutom identifierar eleven och ger enkla förslag på förbättringar av lexikala gester och koreografiska formelement som andra använder.
Eleven gestaltar med viss säkerhet lexikala språkliga och musikaliska skillnader genom att använda och utveckla gestaltningstekniker för dur och moll, harmoni och dissonans, liksom för takt, rytm, melodi och intervall samt för rim, versmått och assonans, dynamiska hållningar och koreografiska strukturer.
Eleven utför egna kombinationer av några ljudgester och tongester.
Dessutom identifierar eleven och ger välgrundade förslag på förbättringar av lexikala gester och koreografiska formelement som andra använder.
Eleven gestaltar med säkerhet lexikala språkliga och musikaliska skillnader genom att använda och utveckla gestaltningstekniker för dur och moll, harmoni och dissonans, liksom för takt, rytm, melodi och intervall samt för rim, versmått och assonans, dynamiska hållningar och koreografiska strukturer.
Eleven utför egna kombinationer av flera ljudgester och tongester.
Dessutom identifierar eleven och ger välgrundade och nyanserade förslag på förbättringar av lexikala gester och koreografiska formelement som andra använder.
Eleven omsätter instruktioner i motsvarande rörelser och gester och motiverar översiktligt sina val med hänsyn till arbetsprocessens resultat.
Dessutom gör eleven enkla jämförelser av språkliga ljudföljder och innebörder med hänsyn till konstnärliga uttryckssätt.
Eleven omsätter instruktioner i motsvarande rörelser och gester och motiverar utförligt sina val med hänsyn till arbetsprocessens resultat.
Dessutom gör eleven välgrundade jämförelser av språkliga ljudföljder och innebörder med hänsyn till konstnärliga uttryckssätt.
Eleven omsätter instruktioner i motsvarande rörelser och gester och motiverar utförligt och nyanserat sina val med hänsyn till arbetsprocessens resultat.
Dessutom gör eleven välgrundade och nyanserade jämförelser av språkliga ljudföljder och innebörder med hänsyn till konstnärliga uttryckssätt.
Eleven deltar i skapande arbetsprocesser med tillfredsställande resultat.
Detta gör eleven genom att formulera enkla iakttagelser med några korrekta begrepp, ge enkla förslag på lösningar av problem samt genom att göra enkla jämförelser i gemensamma resonemang och experiment med rörelser och gester.
Individuellt liksom i samarbete med andra ger eleven enkla förslag till koreografiska lösningar.
Eleven anpassar sitt rörelsemönster i relation till recitation, musik och gruppens rörelsedynamik genom att föregripa rörelseförlopp med viss säkerhet så att gestik och förflyttning börjar i tid.
Eleven deltar i skapande arbetsprocesser med tillfredsställande resultat.
Detta gör eleven genom att formulera välgrundade iakttagelser med några korrekta begrepp, ge välgrundade förslag på lösningar av problem samt genom att göra välgrundade jämförelser i gemensamma resonemang och experiment med rörelser och gester.
Individuellt liksom i samarbete med andra ger eleven välgrundade förslag till koreografiska lösningar.
Eleven anpassar sitt rörelsemönster i relation till recitation, musik och gruppens rörelsedynamik genom att föregripa rörelseförlopp med viss säkerhet så att gestik och förflyttning börjar och avslutas i tid.
Eleven deltar i skapande arbetsprocesser med gott resultat.
Detta gör eleven genom att formulera välgrundade och nyanserade iakttagelser med flera korrekta begrepp, ge välgrundade och nyanserade förslag på lösningar av problem samt genom att göra välgrundade och nyanserade jämförelser i gemensamma resonemang och experiment med rörelser och gester.
Individuellt liksom i samarbete med andra ger eleven välgrundade och nyanserade förslag till koreografiska lösningar.
Eleven anpassar sitt rörelsemönster i relation till recitation, musik och gruppens rörelsedynamik genom att föregripa rörelseförlopp med säkerhet så att gestik och förflyttning börjar och avslutas i tid.
Eleven slutför delar av arbetsprocesserna på egen hand och gör en enkel förberedelse inför gemensamt arbete.
Eleven ger enkla förslag på hur gestaltningstekniker kan användas.
Eleven slutför delar av arbetsprocesserna på egen hand och gör en genomarbetad förberedelse inför gemensamt arbete.
Eleven ger välgrundade förslag på hur gestaltningstekniker kan användas.
Eleven slutför delar av arbetsprocesserna på egen hand och gör en genomarbetad förberedelse inför gemensamt arbete.
Eleven ger välgrundade och nyanserade förslag på hur gestaltningstekniker kan användas.
Eleven orienterar sig i tid och rum med viss säkerhet och trygghet samt följer med i och leder enkla rörliga gruppformationer vid scenisk framställning.
Dessutom gestaltar eleven med viss säkerhet gester och rörelsemönster med sammanhängande flöde och dynamik och med tillfredsställande resultat.
Eleven orienterar sig i tid och rum med viss säkerhet och trygghet samt följer med i och leder på ett nyanserat sätt rörliga gruppformationer vid scenisk framställning.
Dessutom gestaltar eleven med viss säkerhet gester och rörelsemönster med sammanhängande flöde och dynamik och med tillfredsställande resultat.
Eleven orienterar sig i tid och rum med säkerhet och trygghet samt följer med i och leder på ett nyanserat sätt komplexa rörliga gruppformationer vid scenisk framställning.
Dessutom gestaltar eleven med säkerhet gester och rörelsemönster med sammanhängande flöde och dynamik och med gott resultat.
Eleven diskuterar översiktligt arbetsprocesser och yrkesrollers huvudsakliga arbetsområden, funktioner och samverkan.
Dessutom redogör eleven översiktligt för etiska förhållningssätt samt för enkla resonemang om etiska hänsyn till andra medaktörer.
I diskussioner och redogörelser använder eleven med viss säkerhet adekvata begrepp.
Eleven diskuterar utförligt arbetsprocesser och yrkesrollers huvudsakliga arbetsområden, funktioner och samverkan.
Dessutom redogör eleven utförligt för etiska förhållningssätt samt för välgrundade resonemang om etiska hänsyn till andra medaktörer.
I diskussioner och redogörelser använder eleven med viss säkerhet adekvata begrepp.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat arbetsprocesser och yrkesrollers huvudsakliga arbetsområden, funktioner och samverkan.
Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för etiska förhållningssätt samt för välgrundade och nyanserade resonemang om etiska hänsyn till andra medaktörer.
I diskussioner och redogörelser använder eleven med säkerhet adekvata begrepp.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."