Formgivning 2
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen formgivning 2 relaterar till syftet med ämnet formgivning, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Förmåga att arbeta konstnärligt och hantverksmässigt i specifika material.
- Kunskaper om materials specifika produktionsformer, bearbetningsmetoder, användningsområden och verktyg samt färdigheter i att använda verktyg, bearbetningsmetoder och produktionsformer.
- Kunskaper om färg, form och funktion.
- Förmåga att kommunicera med formgivningens språk och uttrycksmöjligheter samt att presentera idéer och produkter.
- Förmåga att värdera formgivning i relation till intentioner och yrkesmässiga krav.
- Förmåga att använda relevanta begrepp.
- Förmåga att analysera och tolka traditionell och samtida formgivning.
- Kunskaper om lagar och andra bestämmelser, säkerhet och arbetsmiljö samt miljöpåverkan inom formgivningsområdet.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen formgivning 2.
- Fördjupat konstnärligt och hantverksmässigt arbete i ett eller flera valda material.
- Produktionsformer, bearbetningsmetoder, användningsområden och verktyg.
- Färg- och formlära.
- Formgivningsprocessen och formgivningens språk och uttrycksmöjligheter, till exempel färg, form och material.
- Det valda materialets egenskaper.
- Exponering av formgivning.
- Fördjupad värdering av formgivning i relation till intentioner och yrkesmässiga krav.
- Relevanta begrepp.
- Traditionell och samtida formgivning, dess arbetsprocess och resultat.
- Lagar och andra bestämmelser som gäller för formgivningsområdet.
- Säkerhet och arbetsmiljö för maskiner och verktyg samt materials miljöpåverkan.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen formgivning 2.
Eleven arbetar i valt material och prövar olika angreppssätt.
I arbetet använder eleven med visst handlag etablerade tillvägagångssätt, verktyg och metoder för att forma materialet efter intentionen.
Under arbetets gång löser eleven i samråd med handledare enkla problem som uppstår.
Eleven använder med viss säkerhet färg och form för att understryka ett uttryck eller en funktion.
Dessutom diskuterar eleven översiktligt hur valet av färg och form har påverkat uttrycket eller funktionen.
Eleven redogör översiktligt för hur hen har utnyttjat materialets egenskaper i sin formgivning.
Eleven arbetar och experimenterar i valt material på ett hantverksmässigt sätt och prövar olika angreppssätt.
I arbetet använder eleven med gott handlag etablerade tillvägagångssätt, verktyg och metoder för att forma materialet efter intentionen.
Under arbetets gång löser eleven efter samråd med handledare problem som uppstår.
Eleven använder med viss säkerhet färg och form för att understryka ett uttryck eller en funktion.
Dessutom diskuterar eleven utförligt hur valet av färg och form har påverkat uttrycket eller funktionen.
Eleven redogör utförligt för hur hen har utnyttjat materialets egenskaper i sin formgivning.
Eleven arbetar och experimenterar i valt material på ett hantverksmässigt sätt och prövar olika angreppssätt.
I arbetet använder eleven med mycket gott handlag såväl etablerade som nya tillvägagångssätt, verktyg och metoder för att forma materialet efter intentionen.
Under arbetets gång löser eleven efter samråd med handledare komplexa problem som uppstår.
Eleven använder och kombinerar med säkerhet färg och form för att understryka ett uttryck eller en funktion.
Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat hur valet av färg och form har påverkat uttrycket eller funktionen.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur hen har utnyttjat materialets egenskaper i sin formgivning.
Eleven visar upp och ställer ut egna formgivna produkter och redogör översiktligt för arbetsgången.
Dessutom värderar eleven med enkla omdömen sin egen och andras formgivning och arbetsprocess.
I värderingen använder eleven med viss säkerhet relevanta begrepp.
Eleven diskuterar översiktligt uttrycken i traditionell och samtida formgivning samt hur den egna formgivningen förhåller sig till dem.
Eleven visar upp och ställer ut egna formgivna produkter och redogör utförligt för arbetsgången.
Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen sin egen och andras formgivning och arbetsprocess.
I värderingen använder eleven med viss säkerhet relevanta begrepp.
Eleven diskuterar utförligt uttrycken i traditionell och samtida formgivning samt hur den egna formgivningen förhåller sig till dem.
Eleven visar upp och ställer ut egna formgivna produkter och redogör utförligt och nyanserat för arbetsgången.
Dessutom värderar eleven med nyanserade omdömen sin egen och andras formgivning och arbetsprocess samt ger förslag på hur den egna arbetsprocessen kan förbättras.
I värderingen använder eleven med säkerhet relevanta begrepp.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat uttrycken i traditionell och samtida formgivning samt hur den egna formgivningen förhåller sig till dem.
Eleven redogör översiktligt för lagar och andra bestämmelser som gäller för formgivningsområdet.
Dessutom använder eleven maskiner och verktyg på ett arbetsmiljömässigt säkert sätt samt hanterar material med tanke på dess miljöpåverkan.
Eleven redogör översiktligt för lagar och andra bestämmelser som gäller för formgivningsområdet.
Dessutom använder eleven maskiner och verktyg på ett arbetsmiljömässigt säkert sätt samt hanterar material med tanke på dess miljöpåverkan.
Eleven redogör utförligt för lagar och andra bestämmelser som gäller för formgivningsområdet.
Dessutom använder eleven maskiner och verktyg på ett arbetsmiljömässigt säkert sätt samt hanterar material med tanke på dess miljöpåverkan.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."