Fysik 1b2
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen fysik 1b2 relaterar till syftet med ämnet fysik, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Kunskaper om fysikens begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas.
- Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.
- Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer samt förmåga att hantera material och utrustning.
- Kunskaper om fysikens betydelse för individ och samhälle.
- Förmåga att använda kunskaper i fysik för att kommunicera samt för att granska och använda information.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen fysik 1b2.
Rörelse och krafter
- Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.
Energi och energiresurser
- Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
Strålning inom medicin och teknik
- Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
- Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
- Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
- Tillämpningar inom medicin och teknik.
Klimat- och väderprognoser
- Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
- Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
- Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.
Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder
- Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
- Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
- Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
- Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer.
- Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
- Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
- Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
- Ställningstaganden i samhällsfrågor utifrån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen fysik 1b2.
Eleven redogör översiktligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden.
Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera fysikaliska fenomen och samband.
Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur fysikens modeller och teorier utvecklas.
Eleven värderar också modellers giltighet och begränsningar med enkla omdömen.
Eleven redogör utförligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden.
Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera fysikaliska fenomen och samband.
Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för hur fysikens modeller och teorier utvecklas.
Eleven värderar också modellers giltighet och begränsningar med enkla omdömen.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden.
Eleven använder dessa med säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring fysikaliska fenomen och samband.
Utifrån några exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur fysikens modeller och teorier utvecklas.
Eleven värderar också modellers giltighet och begränsningar med nyanserade omdömen.
Eleven identifierar, analyserar och löser enkla problem i bekanta situationer med tillfredsställande resultat.
Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet.
I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet enkla egna frågor.
Eleven planerar och genomför i samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt.
Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt.
Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang.
Eleven identifierar, analyserar och löser komplexa problem i bekanta situationer med tillfredsställande resultat.
Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet.
I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet egna frågor.
Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt.
Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt.
Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang.
Eleven identifierar, analyserar och löser komplexa problem i bekanta och nya situationer med gott resultat.
Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet.
I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med säkerhet komplexa egna frågor.
Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt.
Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt.
Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang.
Vid behov föreslår eleven också förändringar.
Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör fysikens betydelse för individ och samhälle.
I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
Eleven diskuterar utförligt frågor som rör fysikens betydelse för individ och samhälle.
I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör fysikens betydelse för individ och samhälle.
I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden.
Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera.
Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang.
Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang.
Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven använder med säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang.
Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."