Gränssnitt 3D
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen gränssnitt 3d relaterar till syftet med ämnet gränssnittsdesign, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Förmåga att planera, genomföra och utvärdera projekt för att utveckla gränssnitt till applikationer.
- Kunskaper om hur digital bild, film, text och ljud anpassas till ett gränssnitt.
- Förmåga att skapa en estetiskt tilltalande och målgruppsanpassad design av gränssnitt.
- Förmåga att skapa ett användarvänligt gränssnitt samt kunskaper om vilka principer som styr detta.
- Kunskaper om hur tillgänglighet påverkas av kognitiva faktorer vid skapandet av gränssnitt.
- Kunskaper om på vilket sätt integritet och etik har betydelse för utformningen av datorsystem och gränssnitt.
- Kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom området.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen gränssnitt 3d.
- Begreppsbildning kring och användning av virtuell och förstärkt verklighet samt tjänster utformade efter geografisk kontext.
- Genomförande av förstudier genom problemformulering utifrån kundönskemål, identifikation av målgrupper och typanvändare.
- Undersökning av tekniska förutsättningar och formulering av målsättningar och framgångskriterier.
- Genomförande av gränssnittsdesignprojekt med idégenerering, skisser, återkoppling till beställare, interaktiv prototyp, testning, dokumentation och överlämnande för implementering.
- Datorstöd för projekthantering.
- Utvecklingsverktyg för tredimensionell grafik.
- Modellering och texturer.
- Samverkan mellan tredimensionell användarmiljö, text och ljud.
- Människa-datorinteraktion (HCI) samt användbarhet och tillgänglighet.
- Metoder och teknik för navigation i tredimensionella miljöer.
- Förflyttning genom tredimensionella miljöer och interaktion med tredimensionella objekt.
- Datorsystem (ubicomp) och gränssnitt i vardagen.
- Frågor som rör integritet och etik.
- Lagar och andra bestämmelser inom området.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen gränssnitt 3d.
Eleven gör en enkel projektplan för att utveckla ett gränssnitt till en applikation.
Projektplanen innehåller en enkel problemformulering utifrån kundönskemål, identifikation av målgruppen och dess behov samt projektets tekniska förutsättningar.
Eleven värderar med enkla omdömen sin projektplan.
Eleven gör en genomarbetad projektplan för att utveckla ett gränssnitt till en applikation.
Projektplanen innehåller en problemformulering utifrån kundönskemål, identifikation av målgruppen och dess behov samt projektets tekniska förutsättningar.
Eleven värderar med nyanserade omdömen sin projektplan.
Eleven gör en genomarbetad projektplan för att utveckla ett gränssnitt till en applikation.
Projektplanen innehåller en komplex problemformulering utifrån kundönskemål, identifikation av målgruppen och dess behov samt projektets tekniska förutsättningar.
Eleven värderar med nyanserade omdömen sin projektplan ur flera perspektiv samt föreslår vid behov förbättringar av planen.
Eleven utvecklar några enkla tredimensionella objekt.
Eleven utformar också med tillfredsställande resultat navigation och interaktivitet för en virtuell miljö eller förstärkt verklighet.
Dessutom redogör eleven översiktligt för olika datakällor som kan användas för att ge information till användaren av gränssnittet.
Eleven utvecklar några tredimensionella objekt.
Eleven utformar också med tillfredsställande resultat navigation och interaktivitet för en virtuell miljö eller förstärkt verklighet.
Dessutom redogör eleven utförligt för olika datakällor som kan användas för att ge information till användaren av gränssnittet.
Eleven utvecklar några tredimensionella objekt.
Eleven utformar också med gott resultat navigation och interaktivitet för en virtuell miljö eller förstärkt verklighet.
Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för olika datakällor som kan användas för att ge information till användaren av gränssnittet.
Eleven bearbetar gränssnittet på något sätt enligt principer för visuell design.
Resultatet är tillfredsställande och anpassat till användarens behov utifrån någon enkel princip för användbarhet.
Detta gör eleven genom att anpassa den visuella designen och interaktionen så att gränssnittet har en tillfredsställande kvalitet i fråga om uppfattningsbarhet och användbarhet också för användare med funktionsnedsättningar.
Eleven bearbetar gränssnittet på några olika sätt enligt principer för visuell design.
Resultatet är tillfredsställande och anpassat till användarens behov utifrån några principer för användbarhet.
Detta gör eleven genom att anpassa den visuella designen och interaktionen så att gränssnittet har en tillfredsställande kvalitet i fråga om uppfattningsbarhet och användbarhet också för användare med funktionsnedsättningar.
Eleven bearbetar gränssnittet på flera olika sätt enligt principer för visuell design.
Resultatet är gott och anpassat till användarens behov utifrån flera principer för användbarhet.
Detta gör eleven genom att anpassa den visuella designen och interaktionen, så att gränssnittet har en god kvalitet i fråga om uppfattningsbarhet och användbarhet också för användare med funktionsnedsättningar.
Eleven följer någon av de vedertagna konventioner som finns för den typ av applikation för vilken gränssnittet är avsett.
Eleven utvecklar en huvudsakligen interaktiv prototyp med tillfredsställande resultat i fråga om funktion, utseende och användbarhet.
Dessutom testar eleven prototypens användbarhet med några enkla metoder.
Eleven kompletterar prototypen med en stilguide som täcker någon av designens viktiga delar.
Eleven följer några av de vedertagna konventioner som finns för den typ av applikation för vilken gränssnittet är avsett.
Eleven utvecklar en huvudsakligen interaktiv prototyp med tillfredsställande resultat i fråga om funktion, utseende och användbarhet.
Dessutom testar eleven prototypens användbarhet med några metoder.
Eleven kompletterar prototypen med en stilguide som täcker några av designens viktiga delar.
Eleven följer flera av de vedertagna konventioner som finns för den typ av applikation för vilken gränssnittet är avsett.
Eleven utvecklar en huvudsakligen interaktiv prototyp med gott resultat i fråga om funktion, utseende och användbarhet.
Dessutom testar eleven prototypens användbarhet med flera metoder.
Eleven kompletterar prototypen med en stilguide som täcker flera av designens viktiga delar.
Eleven gör en enkel dokumentation av sitt arbete samt utvärderar med enkla omdömen sitt arbete och resultat utifrån projektplanen.
I utvärderingen diskuterar eleven översiktligt hur det egna gränssnittet förhåller sig till teoribildningen om människa-datorinteraktion.
Eleven gör en noggrann dokumentation av sitt arbete samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat utifrån projektplanen.
I utvärderingen diskuterar eleven utförligt hur det egna gränssnittet förhåller sig till teoribildningen om människa-datorinteraktion.
Eleven gör en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat utifrån projektplanen.
Dessutom ger eleven förslag på hur arbetet kan förbättras.
I utvärderingen diskuterar eleven utförligt och nyanserat hur det egna gränssnittet förhåller sig till teoribildningen om människa-datorinteraktion.
Eleven redogör översiktligt, utifrån några exempel i vardagen, för på vilket sätt integritet och etik har betydelse för utformningen av datorsystem, gränssnitt och tjänster utformade efter geografisk kontext.
Dessutom hänvisar eleven i sin redogörelse till lagar och andra bestämmelser inom området.
Eleven redogör utförligt, utifrån några exempel i vardagen, för på vilket sätt integritet och etik har betydelse för utformningen av datorsystem, gränssnitt och tjänster utformade efter geografisk kontext.
Dessutom hänvisar eleven i sin redogörelse till lagar och andra bestämmelser inom området.
Eleven redogör utförligt och nyanserat, utifrån några exempel i vardagen, för på vilket sätt integritet och etik har betydelse för utformningen av datorsystem, gränssnitt och tjänster utformade efter geografisk kontext.
Dessutom hänvisar eleven i sin redogörelse till lagar och andra bestämmelser inom området.
Eleven använder med viss säkerhet terminologi inom området.
Eleven använder med viss säkerhet terminologi inom området.
Eleven använder med säkerhet terminologi inom området.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."