Kemi 2
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen kemi 2 relaterar till syftet med ämnet kemi, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Kunskaper om kemins begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas.
- Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.
- Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer samt förmåga att hantera kemikalier och utrustning.
- Kunskaper om kemins betydelse för individ och samhälle.
- Förmåga att använda kunskaper i kemi för att kommunicera samt för att granska och använda information.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen kemi 2.
Reaktionshastighet och kemisk jämvikt
- Reaktionshastighet, till exempel katalysatorers och koncentrationers inverkan på hur fort kemiska reaktioner sker.
- Faktorer som påverkar jämviktslägen och jämviktskonstanter.
- Beräkningar på och resonemang om jämviktssystem i olika miljöer, till exempel jämviktssystem i världshaven, i människokroppen och inom industriella processer.
Organisk kemi
- Olika organiska ämnesklasser, deras egenskaper, struktur och reaktivitet.
- Reaktionsmekanismer, inklusive kvalitativa resonemang om, hur och varför reaktioner sker och om energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.
Biokemi
- Det genetiska informationsflödet, inklusive huvuddragen i de biokemiska processerna replikation, transkription och translation.
- Huvuddragen i människans ämnesomsättning på molekylär nivå.
- Proteiners struktur och funktion, med speciellt fokus på enzymer.
Analytisk kemi
- Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel masspektrometri och spektrofotometri.
- Resonemang om provtagning, detektionsnivå, riktighet och precision samt systematiska och slumpmässiga felkällor.
Kemins karaktär och arbetssätt
- Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Modellers och teoriers giltighetsområden och hur de kan utvecklas, generaliseras eller ersättas av andra modeller och teorier över tid.
- Avgränsning och studier av problem och frågor med hjälp av kemiska resonemang.
- Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
- Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
- Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
- Frågor om etik och hållbar utveckling kopplade till kemins olika arbetssätt och verksamhetsområden.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen kemi 2.
Eleven redogör översiktligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden.
Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera kemiska förlopp och företeelser.
Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur kemins modeller och teorier utvecklas.
Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med enkla omdömen.
Eleven redogör utförligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden.
Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera kemiska förlopp och företeelser.
Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för hur kemins modeller och teorier utvecklas.
Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med enkla omdömen.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden.
Eleven använder dessa med säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring kemiska förlopp och företeelser.
Utifrån några exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur kemins modeller och teorier utvecklas.
Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med nyanserade omdömen.
Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat.
Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet.
I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet enkla egna frågor.
Eleven planerar och genomför i samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt.
Dessutom hanterar eleven kemikalier och utrustning på ett säkert sätt.
Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang.
Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat.
Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet.
I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet egna frågor.
Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt.
Dessutom hanterar eleven kemikalier och utrustning på ett säkert sätt.
Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang.
Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta och nya situationer med gott resultat.
Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet.
I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med säkerhet komplexa egna frågor.
Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt.
Dessutom hanterar eleven kemikalier och utrustning på ett säkert sätt.
Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang.
Vid behov föreslår eleven också förändringar.
Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör kemins betydelse för individ och samhälle.
I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
Eleven diskuterar utförligt frågor som rör kemins betydelse för individ och samhälle.
I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör kemins betydelse för individ och samhälle.
I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden.
Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera.
Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang.
Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang.
Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven använder med säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang.
Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."