Livsmedels- och näringskunskap 2
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen livsmedels- och näringskunskap 2 relaterar till syftet med ämnet livsmedels- och näringskunskap, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Kunskaper om olika råvaror och livsmedel samt deras egenskaper.
- Kunskaper om näringsämnen.
- Kunskaper om hur råvarors och livsmedels kvalitet och näringsinnehåll påverkas vid förädling och förvaring.
- Färdigheter i att göra näringsberäkningar.
- Förmåga att sammanställa menyer och recept för normal och alternativ kost.
- Kunskaper om näringsrekommendationer utifrån hälsa och livsstil samt om kostsituationer i Sverige och i övriga världen.
- Förmåga att göra olika etiska och miljömässiga ställningstaganden.
- Kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom området.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen livsmedels- och näringskunskap 2.
- Kvalitetsbedömning och jämförelser av råvaror och livsmedel.
- Råvarors, livsmedels och näringsämnens kemiska uppbyggnad, till exempel cellstrukturer, fiber- och muskeluppbyggnad samt vatten- och fettlöslighet.
- Kemiska och fysikaliska processer i råvaror och färdiga produkter vid till exempel fermentering, torkning och stekning.
- Energibehov och näringsbehov i förhållande till livsstil, motion, matvanor och särskilda behov.
- Etiska frågor gällande råvarors kvalitet och ursprung, till exempel rättviseförhållanden, genmodifiering och transporter.
- Livsmedelskvalitet i relation till hållbar utveckling och ekonomi.
- Lagar och andra bestämmelser inom området som till exempel rör livsmedelstillsatser, märknings- och packningsbestämmelser.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen livsmedels- och näringskunskap 2.
Eleven beskriver översiktligt och gör med viss säkerhet bedömningar av kvaliteten hos olika råvaror och livsmedel samt redogör översiktligt för deras egenskaper.
Eleven beskriver också översiktligt råvarors, livsmedels och näringsämnens kemiska uppbyggnad.
Dessutom beskriver eleven översiktligt hur råvarors och livsmedels kvalitet och näringsinnehåll påverkas vid förädling och förvaring samt de kemiska och fysikaliska processer som pågår.
Eleven beskriver utförligt och gör med viss säkerhet bedömningar av kvaliteten hos olika råvaror och livsmedel samt redogör utförligt för deras egenskaper.
Eleven beskriver också utförligt råvarors, livsmedels och näringsämnens kemiska uppbyggnad.
Dessutom beskriver eleven utförligt hur råvarors och livsmedels kvalitet och näringsinnehåll påverkas vid förädling och förvaring samt de kemiska och fysikaliska processer som pågår.
Eleven beskriver utförligt och nyanserat och gör med säkerhet bedömningar av kvaliteten hos olika råvaror och livsmedel samt redogör utförligt och nyanserat för deras egenskaper.
Eleven beskriver också utförligt och nyanserat råvarors, livsmedels och näringsämnens kemiska uppbyggnad.
Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat hur råvarors och livsmedels kvalitet och näringsinnehåll påverkas vid förädling och förvaring samt de kemiska och fysikaliska processer som pågår.
Eleven gör näringsberäkningar utifrån ett givet underlag och skapar med utgångspunkt i detta och i samråd med handledare menyer och recept för normalkost.
Vid behov anpassas menyerna och recepten med viss säkerhet utifrån särskilda behov.
Eleven gör näringsberäkningar och skapar med utgångspunkt i detta och efter samråd med handledare menyer och recept för normalkost.
Vid behov anpassas menyerna och recepten med viss säkerhet utifrån särskilda behov.
Eleven gör näringsberäkningar och skapar med utgångspunkt i detta och efter samråd med handledare menyer och recept för normalkost.
Vid behov anpassas menyerna och recepten med säkerhet utifrån särskilda behov.
Eleven redogör översiktligt för olika näringsrekommendationer och deras koppling till hälsa och livsstil.
Dessutom redogör eleven översiktligt för kostsituationen i Sverige och i övriga världen.
Eleven redogör utförligt för olika näringsrekommendationer och deras koppling till hälsa och livsstil.
Dessutom redogör eleven utförligt för kostsituationen i Sverige och i övriga världen.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika näringsrekommendationer och deras koppling till hälsa och livsstil.
Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för kostsituationen i Sverige och i övriga världen.
Eleven beskriver översiktligt några etiska och miljömässiga dilemman när det gäller råvarors kvalitet och ursprung samt livsmedelskvalitet i relation till hållbar utveckling.
Eleven diskuterar dessa översiktligt och motiverar sina ställningstaganden med enkla omdömen.
I diskussionen hänvisar eleven även till relevanta lagar och andra bestämmelser.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Eleven beskriver utförligt några etiska och miljömässiga dilemman när det gäller råvarors kvalitet och ursprung samt livsmedelskvalitet i relation till hållbar utveckling.
Eleven diskuterar dessa utförligt och motiverar sina ställningstaganden med enkla omdömen.
I diskussionen hänvisar eleven även till relevanta lagar och andra bestämmelser.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Eleven beskriver utförligt och nyanserat några etiska och miljömässiga dilemman när det gäller råvarors kvalitet och ursprung samt livsmedelskvalitet i relation till hållbar utveckling.
Eleven diskuterar dessa utförligt och nyanserat och motiverar sina ställningstaganden med nyanserade omdömen.
I diskussionen hänvisar eleven även till relevanta lagar och andra bestämmelser.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."