Människans språk 1
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen människans språk 1 relaterar till syftet med ämnet människans språk, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Kunskaper om språk och språkfamiljer i världen.
- Förmåga att analysera språk med hjälp av kunskaper om språkens byggstenar och deras användning i olika språk.
- Kunskaper om den mänskliga språkförmågan, språkliga processer, språkinlärning och sambandet mellan språk och tänkande.
- Förståelse av språklig mångfald och flerspråkighet ur ett individ- och samhällsperspektiv.
- Förmåga att använda språkvetenskapliga begrepp, metoder och teorier.
- Färdigheter i att undersöka språkliga företeelser och lösa språkliga problem.
- Förmåga att diskutera och reflektera kring språk som kulturellt, politiskt och socialt fenomen samt kring språkets roll i interkulturell kommunikation.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen människans språk 1.
- Språk och språkfamiljer i världen, majoritets- och minoritetsspråk. Var och hur språken används och deras typiska egenskaper.
- Språklig evolution och språkhistoria. Teorier kring språkets ursprung. Hur språk uppstår, utvecklas och förändras samt hur och varför de slutar att användas.
- Olika språks uppbyggnad, till exempel vad gäller ljudsystem och satsmönster, samt relevanta begrepp och metoder.
- Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk.
- Språkutveckling och hur man lär sig språk. Första- och andraspråksinlärning samt vad det innebär att kunna ett språk. Olika hjälpmedel och metoder som stödjer språkinlärning.
- Språklig mångfald i samhället och hos individen samt tvåspråkighet och flerspråkighet.
- Undersökningar av språkliga företeelser, praktisk språkrelaterad problemlösning och arbete med språkljud via olika medier.
- Språks och språkinlärnings betydelse kulturellt, politiskt och socialt, till exempel språk som maktmedel och språk som identitetsmarkör, samt språkets roll i interkulturell kommunikation.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen människans språk 1.
Eleven redogör översiktligt för några språk och språkfamiljer i världen samt gör enkla jämförelser mellan språken.
Eleven beskriver också översiktligt hur några olika språk är uppbyggda, även i förhållande till sitt modersmål.
Dessutom diskuterar eleven översiktligt olika företeelser inom språklig evolution och språkhistoria.
Eleven redogör även översiktligt för olika former av kommunikation.
Eleven redogör utförligt för några språk och språkfamiljer i världen samt gör välgrundade jämförelser mellan språken.
Eleven beskriver också utförligt hur några olika språk är uppbyggda, även i förhållande till sitt modersmål.
Dessutom diskuterar eleven utförligt olika företeelser inom språklig evolution och språkhistoria.
Eleven redogör även utförligt för olika former av kommunikation.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för några språk och språkfamiljer i världen samt gör välgrundade och nyanserade jämförelser mellan språken.
Eleven beskriver också utförligt och nyanserat hur några olika språk är uppbyggda, även i förhållande till sitt modersmål.
Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat olika företeelser inom språklig evolution och språkhistoria.
Eleven redogör även utförligt och nyanserat för olika former av kommunikation.
Eleven använder med viss säkerhet enkla hjälpmedel och metoder för språkinlärning.
Eleven för enkla resonemang om språkutveckling och språkinlärning samt om språklig mångfald, tvåspråkighet och flerspråkighet ur ett samhälls- och individperspektiv.
Eleven använder med viss säkerhet hjälpmedel och metoder för språkinlärning.
Eleven för välgrundade resonemang om språkutveckling och språkinlärning samt om språklig mångfald, tvåspråkighet och flerspråkighet ur ett samhälls- och individperspektiv.
Eleven använder med säkerhet hjälpmedel och metoder för språkinlärning.
Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om språkutveckling och språkinlärning samt om språklig mångfald, tvåspråkighet och flerspråkighet ur ett samhälls- och individperspektiv.
Eleven använder med viss säkerhet relevanta begrepp och någon relevant metod samt genomför enkla undersökningar av språkliga fenomen och löser enkla språkliga problem med tillfredsställande resultat.
Eleven värderar också resultaten med enkla omdömen.
Eleven använder med viss säkerhet relevanta begrepp och metoder samt genomför enkla undersökningar av språkliga fenomen och löser språkliga problem med tillfredsställande resultat.
Eleven värderar också resultaten med nyanserade omdömen.
Eleven använder med säkerhet relevanta begrepp och metoder samt genomför enkla undersökningar av språkliga fenomen och löser komplexa språkliga problem med gott resultat.
Eleven värderar också resultaten med nyanserade omdömen.
Eleven redogör översiktligt för språks och språkinlärnings betydelse kulturellt, politiskt och socialt samt för enkla samband mellan dessa.
Eleven för också enkla resonemang om språk i kulturellt, politiskt och socialt hänseende.
Dessutom drar eleven enkla slutsatser om språkets roll i interkulturell kommunikation.
Eleven redogör utförligt för språks och språkinlärnings betydelse kulturellt, politiskt och socialt samt för samband mellan dessa.
Eleven för också välgrundade resonemang om språk i kulturellt, politiskt och socialt hänseende.
Dessutom drar eleven välgrundade slutsatser om språkets roll i interkulturell kommunikation.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för språks och språkinlärnings betydelse kulturellt, politiskt och socialt samt för komplexa samband mellan dessa.
Eleven för också välgrundade och nyanserade resonemang om språk i kulturellt, politiskt och socialt hänseende.
Dessutom drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser om språkets roll i interkulturell kommunikation.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."