Mät- och styrteknik
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen mät- och styrteknik relaterar till syftet med ämnet mät-, styr- och reglerteknik, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Förmåga att planera sitt arbete samt att installera, konfigurera, driftsätta och underhålla styr- och reglertekniska komponenter och system på ett säkert sätt.
- Förmåga att läsa och tolka scheman över styr- och reglertekniska komponenter och system.
- Färdigheter i att mäta styr- och reglertekniska storheter.
- Förmåga att felsöka, reparera och åtgärda fel i styr- och reglertekniska komponenter och system.
- Förmåga att dokumentera sitt arbete med styr- och reglertekniska komponenter och system.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen mät- och styrteknik.
- Logiska grundfunktioner för olika styrtekniska lösningar.
- Diskreta mätgivare, till exempel induktiva givare, kapacitiva givare, optiska givare och lägesgivare.
- Relästyrning av till exempel motorer och lampor.
- Beteckningar, märkningar och symboler för pneumatisk och hydraulisk styrning samt dimensionering av pneumatisk och hydraulisk styrning.
- Uppkoppling av pneumatisk eller hydraulisk styrkrets.
- Funktionsbeskrivningar och ritnings- och schemaunderlag för styrtekniska anläggningar.
- Vanligt förekommande styrda storheter och enheter inom mät- och styrteknik, till exempel belysning, pneumatiska och hydrauliska ventiler, reläer, kontaktorer, temperatur, tryck och nivå.
- Vanligt förekommande begrepp och uttryck inom mät- och styrteknik, till exempel diskreta I/O (input/output), relä- och transistorutgångar, garanterad svarstid, väg-tiddiagram, flödesschema, galvanisk isolering, NPN/PNP, sink/source, polaritetsskydd och kortslutningsskydd.
- Metoder för dokumentation av styrtekniska anläggningar, till exempel skapande av ritningar.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen mät- och styrteknik.
Eleven planerar och utför i samråd med handledare installation, konfiguration, driftsättning och underhåll av styr- och reglertekniska system på ett sätt som är säkert både för eleven själv och andra.
I arbetet läser och tolkar eleven med viss säkerhet scheman över styr- och reglertekniska komponenter och system.
Eleven planerar och utför efter samråd med handledare installation, konfiguration, driftsättning och underhåll av styr- och reglertekniska system på ett sätt som är säkert både för eleven själv och andra.
I arbetet läser och tolkar eleven med viss säkerhet scheman över styr- och reglertekniska komponenter och system.
Eleven planerar och utför efter samråd med handledare installation, konfiguration, driftsättning och underhåll av styr- och reglertekniska system på ett sätt som är säkert både för eleven själv och andra.
I arbetet läser och tolkar eleven med säkerhet scheman över styr- och reglertekniska komponenter och system.
Eleven gör enkla mätningar av styr- och reglertekniska storheter.
Dessutom felsöker eleven i samråd med handledare styr- och reglertekniska komponenter och system samt reparerar och åtgärdar i samråd med handledare eventuella fel som har uppstått.
Eleven gör mätningar av styr- och reglertekniska storheter.
Dessutom felsöker eleven efter samråd med handledare styr- och reglertekniska komponenter och system samt reparerar och åtgärdar efter samråd med handledare eventuella fel som har uppstått.
Eleven gör avancerade mätningar av styr- och reglertekniska storheter.
Dessutom felsöker eleven efter samråd med handledare styr- och reglertekniska komponenter och system samt reparerar och åtgärdar efter samråd med handledare eventuella fel som har uppstått.
När arbetet är utfört gör eleven en enkel dokumentation av sitt arbete med styr- och reglertekniska komponenter och system.
När arbetet är utfört gör eleven en noggrann dokumentation av sitt arbete med styr- och reglertekniska komponenter och system.
När arbetet är utfört gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete med styr- och reglertekniska komponenter och system.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."