Programmerbara styrsystem
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen programmerbara styrsystem relaterar till syftet med ämnet mät-, styr- och reglerteknik, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Förmåga att planera sitt arbete samt att installera, konfigurera, driftsätta och underhålla styr- och reglertekniska komponenter och system på ett säkert sätt.
- Förmåga att läsa och tolka scheman över styr- och reglertekniska komponenter och system.
- Färdigheter i att mäta styr- och reglertekniska storheter.
- Förmåga att felsöka, reparera och åtgärda fel i styr- och reglertekniska komponenter och system.
- Förmåga att dokumentera sitt arbete med styr- och reglertekniska komponenter och system.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen programmerbara styrsystem.
- Uppbyggnad och funktion hos olika programmerbara styrsystem, till exempel kompakta och modulära plc (programmable logic controller), distribuerade styrsystem, PAC (programmable automation controller), programmerbara reläer samt styrningar med persondatorer.
- Grundläggande programmeringsteknik och programmering av programmerbara styrsystem.
- Inkoppling av givare och aktuatorer till programmerbara styrsystem.
- Specialmoduler för programmerbara styrsystem, till exempel moduler för A/D-omvandling och D/A-omvandling, samt moduler för servomotorer.
- Användarkrav och översättning av dessa som underlag för programmering av programmerbara styrsystem.
- Datorstöd vid programmering av programmerbara styrsystem.
- För- och nackdelar med olika programmerbara styrsystem.
- Aktuella standarder, till exempel plc-standard IEC 1131.
- Metoder för felsökning och underhåll i anläggningar styrda av programmerbara styrsystem.
- Metoder för dokumentation av arbete med programmerbara styrsystem.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen programmerbara styrsystem.
Eleven planerar och utför i samråd med handledare installation, konfiguration, driftsättning och underhåll av styr- och reglertekniska system på ett sätt som är säkert både för eleven själv och andra.
I arbetet läser och tolkar eleven med viss säkerhet scheman över styr- och reglertekniska komponenter och system.
Eleven planerar och utför efter samråd med handledare installation, konfiguration, driftsättning och underhåll av styr- och reglertekniska system på ett sätt som är säkert både för eleven själv och andra.
I arbetet läser och tolkar eleven med viss säkerhet scheman över styr- och reglertekniska komponenter och system.
Eleven planerar och utför efter samråd med handledare installation, konfiguration, driftsättning och underhåll av styr- och reglertekniska system på ett sätt som är säkert både för eleven själv och andra.
I arbetet läser och tolkar eleven med säkerhet scheman över styr- och reglertekniska komponenter och system.
Eleven gör enkla mätningar av styr- och reglertekniska storheter.
Dessutom felsöker eleven i samråd med handledare styr- och reglertekniska komponenter och system samt reparerar och åtgärdar i samråd med handledare eventuella fel som har uppstått.
Eleven gör mätningar av styr- och reglertekniska storheter.
Dessutom felsöker eleven efter samråd med handledare styr- och reglertekniska komponenter och system samt reparerar och åtgärdar efter samråd med handledare eventuella fel som har uppstått.
Eleven gör avancerade mätningar av styr- och reglertekniska storheter.
Dessutom felsöker eleven efter samråd med handledare styr- och reglertekniska komponenter och system samt reparerar och åtgärdar efter samråd med handledare eventuella fel som har uppstått.
När arbetet är utfört gör eleven en enkel dokumentation av sitt arbete med styr- och reglertekniska komponenter och system.
När arbetet är utfört gör eleven en noggrann dokumentation av sitt arbete med styr- och reglertekniska komponenter och system.
När arbetet är utfört gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete med styr- och reglertekniska komponenter och system.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hen med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."