Journalistik, reklam och information 2

kurs
Kurskod
MEEJOU02
Poäng
100p

Kursens omfattning av ämnets syfte

Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen journalistik, reklam och information 2 relaterar till syftet med ämnet mediekommunikation, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.

Centralt innehåll

Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen journalistik, reklam och information 2.

Kunskapskrav

Dessa är kraven för olika betyg i kursen journalistik, reklam och information 2.

E
Eleven för, utifrån olika textexempel, enkla resonemang om texten som uttrycksmedel utifrån texttyp, syfte, mottagare och textens förmåga att bära budskap.
Dessutom drar eleven enkla slutsatser om olika texters påverkan på olika målgrupper.
C
Eleven för, utifrån olika textexempel, välgrundade resonemang om texten som uttrycksmedel utifrån texttyp, syfte, mottagare och textens förmåga att bära budskap.
Dessutom drar eleven välgrundade slutsatser om olika texters påverkan på olika målgrupper.
A
Eleven för, utifrån olika textexempel, välgrundade och nyanserade resonemang om texten som uttrycksmedel utifrån texttyp, syfte, mottagare och textens förmåga att bära budskap.
Dessutom drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser om olika texters påverkan på olika målgrupper.
E
Eleven redogör översiktligt för hur olika medier kommunicerar och fungerar som bärare av budskap via olika kanaler till en nationell och internationell publik.
C
Eleven redogör utförligt för hur olika medier kommunicerar och fungerar som bärare av budskap via olika kanaler till en nationell och internationell publik.
A
Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur olika medier kommunicerar och fungerar som bärare av budskap via olika kanaler till en nationell och internationell publik.
E
Eleven producerar faktabaserade och sakliga enkla journalistiska texter.
Dessutom producerar eleven enkla texter med informativt och reklaminriktat innehåll.
I arbetet använder eleven med viss säkerhet något journalistiskt och reklamorienterat arbetssätt.
Texterna som eleven producerar är till viss del anpassade till genren och till syfte och målgrupp samt uppvisar en tillfredsställande språklig kvalitet.
C
Eleven producerar faktabaserade och sakliga journalistiska texter.
Dessutom producerar eleven texter med informativt och reklaminriktat innehåll.
I arbetet använder eleven med viss säkerhet något journalistiskt och reklamorienterat arbetssätt.
Texterna som eleven producerar är anpassade till genren och till syfte och målgrupp samt uppvisar en tillfredsställande språklig kvalitet.
A
Eleven producerar faktabaserade och sakliga journalistiska texter.
Dessutom producerar eleven avancerade texter med informativt och reklaminriktat innehåll.
I arbetet använder eleven med säkerhet något journalistiskt och reklamorienterat arbetssätt.
Texterna som eleven producerar är anpassade till genren och till syfte och målgrupp samt uppvisar en god språklig kvalitet och innehåller väl valda uttrycksformer.
E
Utifrån en given arbetsuppgift producerar eleven i samråd med handledare en enkel informations- eller reklamkampanj riktad till en specifik målgrupp.
Eleven redogör översiktligt för skillnaderna mellan intern och extern kommunikation.
C
Utifrån en given arbetsuppgift producerar eleven efter samråd med handledare en enkel informations- eller reklamkampanj riktad till en specifik målgrupp samt motiverar kampanjutformningen utifrån en medieteoretisk modell.
Eleven redogör utförligt för skillnaderna mellan intern och extern kommunikation.
A
Utifrån en given arbetsuppgift producerar eleven efter samråd med handledare en genomarbetad informations- eller reklamkampanj riktad till en specifik målgrupp samt motiverar kampanjutformningen utifrån en medieteoretisk modell.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för skillnaderna mellan intern och extern kommunikation.
E
Eleven använder i samråd med handledare enkla kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder för att undersöka olika medier och olika slags publik.
Dessutom använder eleven undersökningsresultaten för att dra enkla slutsatser om olika mediers styrkor och svagheter.
C
Eleven använder efter samråd med handledare kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder för att undersöka olika medier och olika slags publik.
Dessutom använder eleven undersökningsresultaten för att dra välgrundade slutsatser om olika mediers styrkor och svagheter.
A
Eleven använder efter samråd med handledare kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder för att undersöka olika medier och olika slags publik.
Dessutom använder eleven undersökningsresultaten för att dra välgrundade och nyanserade slutsatser om olika mediers styrkor och svagheter.
E
Eleven använder med viss säkerhet olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar som underlag i sitt arbete samt värderar dem med enkla omdömen utifrån deras relevans och användbarhet.
C
Eleven använder med viss säkerhet olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar som underlag i sitt arbete samt värderar dem med enkla omdömen utifrån deras relevans och användbarhet.
A
Eleven använder med säkerhet olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar som underlag i sitt arbete samt värderar dem med nyanserade omdömen utifrån deras relevans och användbarhet.
E
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
C
När eleven samråder med handledare bedömer hen med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
A
När eleven samråder med handledare bedömer hen med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
B
Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kommentar från kriterie.se: till övervägande del är inte nödvändigtvis ekvivalent med en kvantitativ jämförelse!
D
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kommentar från kriterie.se: till övervägande del är inte nödvändigtvis ekvivalent med en kvantitativ jämförelse!