Moderna språk 7

kurs

Ämne

Kurskod

MODXXX07

Poäng

100p

Kursens omfattning av ämnets syfte

Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen moderna språk 7 relaterar till syftet med ämnet moderna språk, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.

Förståelse av målspråket i tal och skrift.
Förmåga att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift.
Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Förståelse av kulturella och sociala förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

Centralt innehåll

Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen moderna språk 7.

Kommunikationens innehåll

Teoretiska och komplexa ämnesområden, även av viss vetenskaplig karaktär, med anknytning till elevernas utbildning och valt fördjupningsområde samt till samhälls- och arbetsliv.
Åsikter, idéer och erfarenheter.
Kulturyttringar i samtiden och historien.
Samhällsfrågor, sociala, kulturella, politiska och historiska förhållanden samt aktuella etiska och existentiella frågor i olika sammanhang och områden där språket används, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper.

Reception

Talat språk, även i snabbt tempo och med inslag av sociolektal och dialektal variation.
Texter, även komplexa och formella, från olika medier.
Talat språk och texter som är berättande, diskuterande, argumenterande, redogörande och utredande - varje slag för sig eller i olika kombinationer. Till exempel debatter, föreläsningar, avtalstexter och texter som används inom högre studier.
Samtida och äldre skönlitteratur inom olika genrer, till exempel dramatik.
Strategier för att överblicka och strukturera innehåll från större textmängder eller längre sekvenser av talat språk, till exempel genom att sortera, visualisera, sammanfatta och identifiera det bärande innehållet.
Perspektiv och underförstådd betydelse i talat språk och texter.
Värdering av användbarhet hos källor av olika slag och utifrån olika syften.
Hur variation och anpassning skapas genom komplex meningsbyggnad, interpunktion, ordbildning och stilnivå.
Hur struktur och sammanhang skapas genom sambandsmarkörer, effektiv styckeindelning, tes och kärnmeningar.
Hur stilistiska och retoriska grepp används för olika syften samt hur språk används som maktmedel.

Produktion och interaktion

Muntlig och skriftlig produktion och interaktion med olika syften, där eleverna resonerar utifrån olika perspektiv, argumenterar, utreder, ansöker och förhandlar.
Muntlig och skriftlig framställning inom valt fördjupningsområde.
Användning av olika typer av källor, med källkritisk medvetenhet och vedertagna sätt att ange källor, inom valt fördjupningsområde och inom andra områden.
Strategier för att medverka i och leda samtal med anknytning till samhälls- och arbetslivet, till exempel genom att inleda, fördela ordet, förklara, sammanfatta och anknyta till andras inlägg.
Användning av grundläggande stilistiska och retoriska grepp.
Språkliga företeelser, däribland uttal, vokabulär, grammatiska strukturer och meningsbyggnad, stavning, textbindning, inre och yttre struktur samt anpassning, i elevernas egen produktion och interaktion.
Bearbetning av språk och struktur i egna och andras framställningar för att anpassa dem efter syfte, genre och stilnivå.

Betygskriterier

Dessa är kriterier för olika betyg i kursen moderna språk 7.

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer, och uppfattar med viss säkerhet även underförstådd betydelse, i talat språk i relativt snabbt tempo och av avancerad karaktär.

Eleven läser samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer, och uppfattar med viss säkerhet även underförstådd betydelse, i texter av olika slag och av avancerad karaktär.

Eleven väljer med källkritisk medvetenhet innehåll från muntliga och skriftliga källor av olika slag och använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar på ett välgrundat sätt huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer, och uppfattar med viss säkerhet även underförstådd betydelse, i talat språk i relativt snabbt tempo och av avancerad karaktär.

Eleven läser samt förstår och tolkar på ett välgrundat sätt huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer, och uppfattar med viss säkerhet även underförstådd betydelse, i texter av olika slag och av avancerad karaktär.

Eleven väljer med källkritisk medvetenhet innehåll från muntliga och skriftliga källor av olika slag och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar på ett välgrundat och nyanserat sätt såväl helhet som detaljer, och uppfattar även underförstådd betydelse, i talat språk i snabbt tempo och av avancerad karaktär.

Eleven läser samt förstår och tolkar på ett välgrundat och nyanserat sätt såväl helhet som detaljer, och uppfattar även underförstådd betydelse, i texter av olika slag och av avancerad karaktär.

Eleven väljer med källkritisk medvetenhet innehåll från muntliga och skriftliga källor av olika slag och använder på ett relevant, effektivt och problematiserande sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven varierat, tydligt och strukturerat.

Eleven formulerar sig även relativt ledigt och med viss anpassning till syfte, mottagare och situation.

I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven varierat, tydligt och strukturerat.

Eleven formulerar sig även relativt ledigt och med viss anpassning till syfte, mottagare och situation.

I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven varierat, nyanserat, tydligt och strukturerat.

Eleven formulerar sig även ledigt och med anpassning till syfte, mottagare och situation.

I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven varierat, nyanserat, tydligt och strukturerat.

Eleven formulerar sig även ledigt och med anpassning till syfte, mottagare och situation.

I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven med god precision, varierat, nyanserat, tydligt och välstrukturerat.

Eleven formulerar sig även ledigt och med effektiv anpassning till syfte, mottagare och situation.

I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven med god precision, varierat, nyanserat, tydligt och välstrukturerat.

Eleven formulerar sig även ledigt och med effektiv anpassning till syfte, mottagare och situation.

I interaktion i olika sammanhang, även formella och komplexa, uttrycker sig eleven tydligt, relativt ledigt och med viss anpassning till syfte, mottagare och situation.

Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen.

I interaktion i olika sammanhang, även formella och komplexa, uttrycker sig eleven tydligt, ledigt och med anpassning till syfte, mottagare och situation.

Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen.

I interaktion i olika sammanhang, även formella och komplexa, uttrycker sig eleven tydligt, ledigt och med effektiv anpassning till syfte, mottagare och situation.

Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.

Eleven diskuterar översiktligt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Eleven diskuterar utförligt, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat, på målspråket, förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom vuxenutbildningen."

För mer information, se Skolverkets material om "Ändringar i hur betyg ska sättas och nya allmänna råd".

A
B
C
D

"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna för något av dessa betyg."

"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A och C eller C och E."

För mer information, se Skolverkets material om "Ändringar i hur betyg ska sättas och nya allmänna råd".