Språk specialisering - skrivande
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen språk specialisering - skrivande relaterar till syftet med ämnet språk specialisering, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Förmåga att använda språket utifrån kunskaper om genre, språkriktighet, stilnivå, stilistiska drag och kulturella sammanhang.
- Förmåga att arbeta processinriktat inom området, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera, bearbeta, presentera och utvärdera framställningar.
- Förmåga att tillgodogöra sig, reflektera över och kritiskt granska processer och framställningar samt förbättra egna.
- Förmåga att använda informations- och kommunikationsteknik samt att reflektera över och diskutera etiska frågor, upphovsrätt och källkritik.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen språk specialisering - skrivande.
- Skriftlig framställning och gestaltning i olika slags texter, med fokus på skönlitterära och journalistiska texter i olika genrer.
- Olika genrer, till exempel noveller, poesi, dramatiska scener, kåserier, recensioner, reportage och debattinlägg. Spänningen mellan fakta och fiktion i texter. Skriftlig framställning efter mönster och förebilder. Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla.
- Personliga uttrycksformer utifrån egna erfarenheter och fritt skapande.
- Retorikens praktiska användningsområden, retoriska strategier samt den retoriska arbetsprocessen, framför allt som redskap för förberedelser, som stöd för genomförande av skriftliga framställningar och som redskap för analys.
- Estetiska aspekter och språkdrag som gör texter smidiga och lätta att läsa. Skrivtekniska strategier och metoder för att gå från idé till färdig text, till exempel genom imitation, improvisation, flödesskrivning och kollaborativt skrivande.
- Framställningars syfte, mottagare och kommunikationssituation. Läsarens förförståelse, förväntningar och kulturella erfarenheter.
- Textuppbyggnad, sammanhang, struktur, dialog, miljöskildring, stilistiska drag, variation, perspektiv och språkriktighet i texter. Fördjupning och problematisering av vad som är korrekt och lämpligt språk i skönlitteratur och andra typer av texter.
- Metoder för konstruktiv textkritik och arbete med egna och andras texter för att förbättra skrivandet och öka den språkliga medvetenheten.
- Utformning av texter för olika syften och i olika medier, inklusive multimediala texter av olika slag där till exempel skriven text, bild och ljud samspelar.
- Källkritik när det gäller underlag till eget skrivande. Källhänvisning och citatteknik. Olika sätt att publicera och sprida texter, till exempel olika medier. Yttrandefrihet i relation till etik, upphovsrätt och censur.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen språk specialisering - skrivande.
Eleven skriver med viss säkerhet texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter.
I framställningarna i olika genrer formulerar sig eleven relativt varierat, tydligt och relativt strukturerat.
Språket innehåller goda formuleringar.
Eleven formulerar sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare, genre och kommunikationssituation.
Eleven skriver med viss säkerhet texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter.
I framställningarna i olika genrer formulerar sig eleven varierat, tydligt och strukturerat.
Språket innehåller goda formuleringar.
Eleven formulerar sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare, genre och kommunikationssituation.
Eleven skriver med säkerhet texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter.
I framställningarna i olika genrer formulerar sig eleven varierat, nyanserat, tydligt och strukturerat.
Språket är i regel välformulerat.
Eleven formulerar sig med flyt och anpassning till syfte, mottagare, genre och kommunikationssituation.
Eleven skriver såväl texter efter mönster och förebilder som mer fritt.
Eleven resonerar översiktligt dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter.
Eleven använder med viss säkerhet den retoriska arbetsprocessen och andra metoder för att utveckla sina skrividéer till färdig text.
Eleven beaktar stilistiska och estetiska aspekter och gör enkla reflektioner kring läsarens möjliga tolkningar.
Eleven skriver såväl texter efter mönster och förebilder som mer fritt.
Eleven resonerar utförligt dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter.
Eleven använder med viss säkerhet den retoriska arbetsprocessen och andra metoder för att utveckla sina skrividéer till färdig text.
Eleven beaktar stilistiska och estetiska aspekter och gör välgrundade reflektioner kring läsarens möjliga tolkningar.
Eleven skriver såväl texter efter mönster och förebilder som mer fritt.
Eleven resonerar utförligt och nyanserat dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter.
Eleven använder med säkerhet den retoriska arbetsprocessen och andra metoder för att utveckla sina skrividéer till färdig text.
Eleven beaktar stilistiska och estetiska aspekter och gör välgrundade och nyanserade reflektioner kring läsarens möjliga tolkningar.
Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet, och gör enkla reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag.
Eleven skriver funktionellt för textsammanhanget, följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet samt gör välgrundade reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag.
Eleven skriver funktionellt för textsammanhanget, följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet samt gör välgrundade och nyanserade reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag.
Eleven utformar med viss säkerhet olika typer av texter på ett visuellt tilltalande och lättillgängligt sätt samt motiverar översiktligt utformningen.
Eleven utformar med viss säkerhet olika typer av texter på ett visuellt tilltalande och lättillgängligt sätt samt motiverar utformningen utförligt.
Eleven utformar med säkerhet olika typer av texter på ett visuellt tilltalande och lättillgängligt sätt samt motiverar utformningen utförligt och nyanserat.
Eleven värderar sina egna texter med enkla omdömen, gör enkla förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ger enkel återkoppling på andras texter.
Eleven värderar sina egna texter med nyanserade omdömen, gör välgrundade förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ger välgrundad återkoppling på andras texter.
Eleven värderar sina egna texter med nyanserade omdömen, gör välgrundade och nyanserade förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ger välgrundad och nyanserad återkoppling på andras texter.
Eleven diskuterar översiktligt hur skönlitterära och journalistiska framställningar kan spridas.
Utifrån egna framställningar och framställningar i medier diskuterar eleven översiktligt yttrandefrihet och ansvar.
Eleven diskuterar utförligt hur skönlitterära och journalistiska framställningar kan spridas.
Utifrån egna framställningar och framställningar i medier diskuterar eleven utförligt yttrandefrihet och ansvar.
Eleven diskuterar utförligt hur skönlitterära och journalistiska framställningar kan spridas.
Utifrån egna framställningar och framställningar i medier diskuterar eleven utförligt och nyanserat yttrandefrihet och ansvar.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."