Skrivande
Kursens omfattning av ämnets syfte
Den omfattning som listas här är en insikt i hur kursen skrivande relaterar till syftet med ämnet svenska, samt vilka förmågor en elev som läser kursen bör utveckla under dess gång.
- Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
- Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.
- Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
- Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
- Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
- Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad.
Centralt innehåll
Detta är det innehåll som bör läras ut inom ramarna för kursen skrivande.
- Skriftlig framställning av olika slags texter, med fokus på informerande, berättande och argumenterande journalistiska texter, och av skönlitterära texter av olika slag.
- Den retoriska arbetsprocessen, dvs. hur man på ett strukturerat och metodiskt sätt planerar och genomför skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
- Skriftlig framställning av längre text alternativt några kortare texter, som kan vara av skönlitterär eller icke-skönlitterär karaktär.
- Skriftlig framställning efter mönster och förebilder samt friare skrivande.
- Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla.
- Spänningen mellan traditionellt textskapande och nydanande texter.
- Spänningen mellan fakta och fiktion i texter.
- Textuppbyggnad, sammanhang i text, textmönster och språk i såväl skönlitteratur som i andra typer av texter.
- Fördjupning och problematisering av vad som är korrekt och lämpligt språk i skönlitteratur och andra typer av texter.
- Utformning av texter för olika syften och i olika medier, inklusive multimediala texter av olika slag där till exempel skriven text, bild och ljud samspelar.
- Hur man ger konstruktiv textkritik och arbetar med sina egna och andras texter för att förbättra sitt skrivande och öka sin språkliga medvetenhet.
Betygskriterier
Dessa är kriterier för olika betyg i kursen skrivande.
Eleven kan skriva texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter.
Texterna är sammanhängande och begripliga, har tydligt urskiljbar disposition samt är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.
Eleven kan skriva texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter.
Texterna är sammanhängande och begripliga, väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.
Eleven kan skriva texter av olika slag, både skönlitterära och andra typer av texter.
Texterna är sammanhängande och begripliga, väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
Språket är träffsäkert, klart och varierat och genomgående välformulerat.
Eleven kan skriva såväl texter efter mönster och förebilder som mer fritt.
Eleven kan översiktligt resonera dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter.
Eleven kan skriva såväl texter efter mönster och förebilder som mer fritt.
Eleven kan utförligt resonera dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter.
Eleven kan skriva såväl texter efter mönster och förebilder som mer fritt.
Eleven kan utförligt och nyanserat resonera dels om de egna texternas relation till konventionella texttyper, textmönster och eventuella förebilder, dels om olika alternativa uttryckssätt i sina texter och vilken stilistisk effekt dessa skulle få för texten som helhet.
Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och göra enkla reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag.
Eleven kan skriva funktionellt för textsammanhanget, i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet samt göra välgrundade reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag.
Eleven kan skriva funktionellt för textsammanhanget, i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över dessa normers tillämpbarhet i texter av olika slag.
Eleven kan med viss säkerhet utforma olika typer av texter grafiskt och översiktligt motivera bildval, disposition och utformning i övrigt.
Eleven kan med viss säkerhet utforma olika typer av texter grafiskt och utförligt motivera bildval, disposition och utformning i övrigt.
Den grafiska utformningen är anpassad för sitt syfte.
Eleven kan med säkerhet utforma olika typer av texter grafiskt och utförligt och nyanserat motivera bildval, disposition och utformning i övrigt.
Den grafiska utformningen är anpassad för sitt syfte.
Eleven kan med enkla omdömen värdera sina egna texter, göra enkla förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ge återkoppling på andras texter.
Eleven kan med nyanserade omdömen värdera sina egna texter, göra förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ge återkoppling på andras texter.
Eleven kan med nyanserade omdömen värdera sina egna texter, göra avancerade förbättringar av dem med utgångspunkt i sin egen värdering och andras råd samt ge återkoppling på andras texter.
"För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst
samtliga delar av betygskriterierna för betyget E eller samtliga
delar av betygskriterierna för betyget godkänt inom
vuxenutbildningen."
"Läraren sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens
kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet
E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också
är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när
elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna
för något av dessa betyg."
"Läraren sätter betyget B eller D om den sammantagna bedömningen
är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen A
och C eller C och E."